Isen i fryslagret är en underhållspost som sällan budgeteras

Ett fryslager som byggt på sig is har ett problem som inte syns i resultaträkningen förrän det åtgärdas. Isen tar plats, den drar energi, och den måste bort. Frågan är bara hur, och vad metoden kostar i utebliven drift.

Två veckor per tunnel

Skånes Näringsliv har beskrivit hur Kjellssons Logistik och Transport i Kristianstad tidigare löste det. Isen höggs bort med järnspett, med risk för skador på underlaget, eller så stängdes hela frystunneln ner så att isen kunde smälta av sig själv. Det senare tog ungefär två veckor.

Företaget har sex tunnlar som var och en rymmer lika mycket gods som en långtradare, och håller 36 minusgrader. En avstängd tunnel är inte bara utebliven lagerintäkt. Godset måste ligga någon annanstans under tiden, vilket i en kylkedja sällan är gratis.

Varför posten är osynlig

Avisning hamnar ofta i samma kategori som andra periodiska underhållsjobb: det görs när det måste göras, av externa firmor, och kostnaden bokförs som drift snarare än som produktionsbortfall. Först när man räknar in de veckor tunneln stod still blir bilden hel.

Det är samma sorts blindfläck som dyker upp i andra delar av verksamheten, där en kostnad flyttas mellan konton i stället för att räknas ihop.

Det som gjorde omställningen möjlig i Kristianstad var att utrustningen inte var enfunktionell. Samma maskin används till golv, väggar och transportband, och till det som annars kräver särskild insats: blod och läckage från skadade förpackningar, däckrester och oljespill från truckarna. En investering som bara löser avisning hade varit svårare att räkna hem.

Kompetensen finns inte alltid i huset

Kjellssons löste det genom att ta hem arbetet i egen regi i stället för att köpa in det. Den omställningen kräver att någon på plats kan utrustningen, och den sortens praktiska kompetens är inte självklar att rekrytera.

Här möts två frågor som annars hanteras var för sig. Den gröna omställningen i industrin handlar i praktiken lika mycket om utbildning som om teknik, vilket syns i satsningarna på tillståndsprocesser och klimatåtgärder. Och när metoderna byts ut behöver personalen kunna dem, vilket är hela poängen med de kompetenslyft som pågår.

För östgötska lager- och logistikföretag med egen kyl- eller frysdrift är räkneövningen enkel att göra själv: hur många dygn per år står en enhet still för rengöring, och vad kostar de dygnen.